Uppföljning av utsläppsminskningsmålet

Helsingfors mål är att minska utsläppen med 85 procent jämfört med 1990 fram till 2030. Helsingfors utsläppsminskningsmål gäller stadens direkta utsläpp, det vill säga utsläpp som uppstår inom stadens geografiska gränser, men utsläppsminskningsåtgärderna berör också indirekta (så kallade Scope 3) utsläpp, i synnerhet utsläpp från byggande.

Totala utsläpp

Helsingfors totala direkta utsläpp (kt CO₂-ekv.) per sektor åren 1990 och 2000–2025 samt prognosen för åren 2026–2030. Sektorerna är uppvärmning, vilket omfattar olje- och eluppvärmning, elförbrukning, transporter och den övriga sektorn som omfattar industri- och arbetsmaskiner, avfall och jordbruk.

Utsläpp och specifika utsläpp från fjärrvärme och värmeförbrukning

Utsläpp från fjärrvärme (kt CO₂-ekv.) 1990 och 2000–2025 samt prognos för 2026–2030.

Specifika utsläpp från fjärrvärme (g CO₂-ekv./kWh) 1990 och 2000–2025 samt prognos för 2026–2030.

Värmeförbrukning (GWh) 1990 och 2000–2025.

Utsläpp från elförbrukning

Utsläpp från elförbrukning (kt CO₂-ekv.) 1990 och 2000–2025 och prognosen för 2026-2030.

Utsläpp från trafiken

Trafikutsläpp (kt CO₂-ekv.) per sektor 1990 och 2000–2025 och prognos för 2026-2030.

Pågående åtgärder och deras framskridande

Tabellen visar pågående åtgärder per kategori, deras ansvariga och information om vilken sektor åtgärden riktar sig till. Det finns tre kategorier:

1. Åtgärder som minskar utsläpp: åtgärden har en direkt effekt på utsläpp från sektorerna som valts till prioritetsområdena; i fortsättningen placeras största delen av nya åtgärder i den här kategorin.

2. Nödvändiga åtgärder som möjliggör utsläppsminskningar: åtgärden är en förutsättning för att kunna förverkliga åtgärderna i kategori 1, fastän den själv inte har någon direkt utsläppsminskningseffekt.

3. Utredningar om hur man definierar nya utsläppsminskningsåtgärder: målet med åtgärderna som kräver tilläggsförberedelser eller -utredningar är att förbereda åtgärderna i kategori 1 och 2.