Byggande
Byggandets koldioxidavtryck
Helsingfors stad styr koldioxidavtrycket under livscykeln för husbyggandet inom stadens område exempelvis genom planläggning, planbestämmelser, villkor för överlåtelse av tomter, tomt- och verkställandetävlingar samt i egna byggprojekt i synnerhet genom planläggningsanvisningar.
Koldioxidavtrycket under livscykeln för planlagda områden granskas i samband med detaljplanarbetet med hjälp av Helsingfors utvärderingsmetod för koldioxidsnålhet i detaljplaner (HAVA), som uppdateras i början av 2024 i samarbete med den utvärderingsmetod för koldioxidsnålhet i detaljplaner (AVA) som Helsingfors utvecklat tillsammans med flera andra städer. Genom general- och detaljplaneringen påverkar man i synnerhet utsläppen från grundberedning, infrastrukturbyggande och grundarbeten, exempelvis genom förhållandena för grundarbeten i planlagda områden. Genom planläggningen påverkar man också indirekt utsläppen från byggnader som uppförs i det planlagda området genom planbestämmelser samt dimensioneringen av byggnader som kan byggas på de planlagda tomterna.
Sommaren 2023 tog Helsingfors som den första staden i Finland i bruk ett gränsvärde för koldioxidavtrycket under livscykeln för nya bostadshöghus. Gränsvärdet för bostadshöghus tillämpas som ett krav i nya detaljplaner. Förutom i planerna kan man inkludera bestämmelser om koldioxidavtryck exempelvis i tomttävlingar och i villkor för tomtöverlåtelser. Bakgrunden till gränsvärdet var behovet att styra [RK1] utsläppen från bostadsbyggandet, som är omfattande och därför även innebär betydande utsläpp, på ett material- och teknikneutralt sätt. Målet är att framöver fastställa gränsvärden även för andra användningsändamålsklasser.
Staden har redan i flera år beräknat koldioxidavtrycket under livscykeln för sina egna byggprojekt (bostadsproduktion och offentliga servicebyggnader). Med hjälp av beräkningar styr man koldioxidsnålheten i byggprojekt exempelvis genom att ta fram information om utsläppseffekterna av olika alternativa planeringslösningar till stöd för beslutsfattandet. Besluten om alla projekt samlas i en databas. Databasen gör det möjligt att jämföra resultaten från ett enskilt projekt med andra liknande projekt, samt att bedöma uppgifternas korrekthet. Den information som samlas in används även i arbetet med gränsvärden. I stadens egna projekt används koldioxidavtrycket enligt övervägande även som minimikrav och som kvalitetskriterium i projektformer som baserar sig på verkställandetävlingar.
Grundberedning och infrastrukturbyggande
På tomter och allmänna områden utförs ofta grundberedningsåtgärder innan det egentliga byggandet inleds. Som grundförstärkningsmetod i mjuka områden används ofta djupstabilisering, som kan minska sättningarna i marken under användningen och förbättra områdets stabilitet. Helsingfors stad använder endast bindemedel baserat på återvunnet material vid grundförstärkning. På så sätt kan man minska grundförstärkningens koldioxidutsläpp med minst hälften jämfört med tidigare, samtidigt som man sparar pengar. Åtgärden ingår i utsläppsminskningsprogrammet Kolneutralt Helsingfors.
Ett mål för programmet Kolneutralt Helsingfors är också att halvera utsläppen från grundberedningen i Malms flygfält. I Malms flygfält testas flera grundförstärkningsmetoder med låga utsläpp, exempelvis grundförstärkning med träpålar, som gör det möjligt att permanent binda kol i marken. Staden deltar också i Aalto-universitetets forskningsprojekt Demico, som studerar framtida möjligheter att binda koldioxid i marken i samband med grundförstärkning och samtidigt förbättra den förstärkta markens egenskaper.
Vid grundberedning och infrastrukturbyggande främjar man lösningar för cirkulär ekonomi redan i planeringsskedet, och masskoordinering minskar koldioxidutsläppen från transporter.