Innehållet i graferna och tabellerna för utsläppsminskningsprogrammet i ett tillgängligt format
Totala utsläpp
Diagram över utsläppstrender per utsläppssektor. Värmeutsläppen kommer att minska från 1990 till 2030 från cirka 1 800 kt CO2e/år till 90 kt CO2e/år. Utsläppen från elförbrukning kommer att minska från 1990 till 2030 från cirka 600 kt CO2e/år till 98 kt CO2e/år. Trafikutsläppen kommer att minska från 1990 till 2030 från cirka 700 kt CO2e/år till 370 kt CO2e/år. Utsläppen från andra sektorer (jordbruk, avfall, industri) kommer att minska från 1990 till 2030 från cirka 460 kt CO2e/år till 41 kt CO2e/år.
Värmeförbrukning och utsläpp och specifika utsläpp från fjärrvärme
Diagram över värmeförbrukning. Den totala värmeförbrukningen i Helsingfors har ökat från 1990 till 2022 från cirka 5 760 GWh till 6 591 GWh.
Diagram över utsläpp från fjärrvärme. Utsläppen från fjärrvärme kommer att minska från 1990 till 2030 från cirka 1 660 kt CO2e/år till 90 kt CO2e/år.
Diagram över specifika utsläpp från fjärrvärme. Specifika utsläpp från fjärrvärme kommer att minska från 1990 till 2030 från nivån 306 g CO2e/kWh till nivån 16 g CO2e/kWh.
Utsläpp från elförbrukning
Diagram över elförbrukningens utsläppsutveckling. Utsläppen från elförbrukning kommer att minska från 1990 till 2030 från cirka 600 kt CO2e/år till 98 kt CO2e/år.
Utsläpp från trafiken
Diagram över trender för utsläpp från trafiken per fordonssektor. Från 1990 till 2030 kommer utsläppen från personbilar att minska från cirka 440 kt CO2e/år till 194 kt CO2e/år. Från 1990 till 2030 kommer sjöfartens utsläpp att öka från cirka 70 kt CO2e/år till 82 kt CO2e/år. Från 1990 till 2030 kommer bussens utsläpp att minska från cirka 60 kt CO2e/år till 16 kt CO2e/år. Från 1990 till 2030 kommer motorcyklarnas utsläpp att öka från 5 kt CO2e/år till 8 kt CO2e/år. Från 1990 till 2030 kommer järnvägstransporternas utsläpp att minska från 14 kt CO2e/år till 0 kt CO2e/år. Från 1990 till 2030 kommer den tunga trafikens utsläpp att minska från cirka 100 kt CO2e/år till 78 kt CO2e/år.
| Kategori | Åtgärd | Sektor | Framskridande | Information |
|---|---|---|---|---|
| KATEGORI 1: Åtgärder som minskar utsläpp | ||||
| Kategori 1 | Genomförande av ekonomiskt lönsamma åtgärder för energieffektivitet i lokaler och servicebyggnader som förvaltas av stadens lokalservice | Uppvärmning | ||
| Kategori 1 | Energimanagerskap för lokaler och servicebyggnader som staden äger | Uppvärmning | ||
| Kategori 1 | Ändring av uppvärmningssättet i stadens lokaler och servicebyggnader som värms upp med olja eller direkt el | Uppvärmning | ||
| Kategori 1 | Att sluta använda kalkcement som bindemedel i grundförstärkningar | Byggande (scope 3) | Framskrider väl | |
| Kategori 1 | Reglering av ventilationen i stadens verksamhetslokaler efter behov. | Uppvärmning | Framskrider rimligt | |
| Kategori 1 | Utsläppssnål betong i infrastrukturprojekt. | Byggande (scope 3) | Färdig | Uppdaterad till designriktlinjer |
| Kategori 1 | Minskning av utsläpp i grundberedningen av Malms flygplatsområde -50 procent. | Byggande (scope 3) | Framskrider väl | |
| Kategori 1 | Sänkning av uppvärmningen i verksamhetslokaler som staden förvaltar. | Uppvärmning | Framskrider väl | |
| Kategori 1 | Byte till LED-lampor för utebelysning. | El | Framskrider väl | |
| Kategori 1 | Stadens verksamhetslokaler och servicebyggnader planeras och genomförs så att E-talet är -30 procent av det nationella gränsvärdet för användningsändamålskategorin. | Uppvärmning | Framskrider väl | |
| Kategori 1 | Grundrenoveringen av stadens verksamhetslokaler och servicebyggnader genomförs så att E-talet minskar -34 procent av byggnadens ursprungliga E-tal. | Uppvärmning | Framskrider väl | |
| Kategori 1 | I tomtöverlåtelsevillkoren för bostadshöghus (kt-kategori 2) förutsätts energikategori A. | Uppvärmning | Framskrider väl | |
| Kategori 1 | Som huvudsakligt uppvärmningssystem för stadens verksamhetslokaler och servicebyggnader väljs ett värmepumpsystem, om återbetalningstiden är mindre än 15 år och genomförandet är tekniskt möjligt. | Uppvärmning | Framskrider väl | |
| Kategori 1 | Utbyte av stadens personbilsbestånd till elbilar 2021–2025. | Trafik | Framskrider inte enligt tidtabellen | Förseningar i byggandet av laddningsstationer, bilar har inte kunnat bytas ut enligt målet. |
| KATEGORI 2: Nödvändiga åtgärder som möjliggör utsläppsminskningar | ||||
| Kategori 2 | Matalalämpöisten alueellisten lämmityskokonaisuuksien periaatteet. | Uppvärmning | Framskrider väl | Valmis, pdf-raportti luettavissa |
| Kategori 2 | Baanaverkon ja tavoiteverkon toteuttamissuunnitelman uudelleenohjelmointi vuoteen 2030 | Trafik | Framskrider väl | |
| Kategori 2 | Sähköautojen latauspisteiden rakentaminen linjassa sähköautoennusteen kanssa | Uppvärmning | Etenee kohtuullisesti | |
| Kategori 2 | Kaupungin kiinteistöjen energiaratkaisujen kilpailuttamisen prosessien kehittäminen | Lämmitys, sähkö | Ei etene aikataulussa | |
| Kategori 2 | Maalämmön rakentamisen salliminen yleisille alueille | Uppvärmning | Framskrider väl | Periaate hyväksytty KYLK 1.2.2022, ensimmäiset ennakkotiedustelut vastattu |
| Kategori 2 | Tontinluovutusehdoissa edellytetään uudiskohteissa autopaikkojen toteuttamista siten, että ne on sähköistetty ja 1/3 autopaikoista on varustettu latauspisteellä | Trafik | Framskrider väl | |
| Kategori 2 | Pyöräilyn edistämisohjelman toteuttaminen | Trafik | Framskrider väl | Seurattavat indikaattorit: Kantakaupungin tavoiteverkon rakentuminen: 50,0 km (tavoite 140 km); Baanaverkon rakentuminen: 18,3 km (tavoite 150 km) |
| KATEGORI 3: Utredningar om hur man definierar nya utsläppsminskningsåtgärder | ||||
| Kategori 3 | Rakentamisen ohjaaminen hiilijalanjäljellä -selvitys | Lämmitys, rakentaminen (Scope 3) | Framskrider väl | Valmis, päätös toteutuksesta (KYLK 20.6.2023) |
| Kategori 3 | Kaupungin omien kiinteistöjen energiatehokkuusparannusten tehostaminen perusparannusten ulkopuolella (Energiakatselmusten toteutusprosessin määrittely) | Lämmitys, sähkö | Framskrider väl | |
| Kategori 3 | Selvitys liikenteen päästövähennyskeinoista | Trafik | Framskrider väl | Vaikutusten arviointi käynnissä |
| Kategori 3 | Edistetään vaikuttavien seudullisen liikkumisen päästövähennystoimien määrittelyä | Trafik | Etenee kohtuullisesti | |
| Rakentaminen (scope 3) | Selvitys yleisillä alueilla käytettävien luonnonkivien hankinnan ohjaamisesta päästökriteereillä | KYMP/RYA/Yla | ||
| Rakentaminen (scope 3) | Rakentamisvaiheen päästöjä pienentävät kokeilut kaupungin omassa toimitila- ja palvelurakennustuotannossa | KYMP/RYA/Tilat |